Ettor och nollor

Jag är vilse i mitt eget kvarter

Mellan gråhus och blåljus-siren

Här skiftar folk på ett andetag

Jag är som en vän för jag stannar kvar

Får ett samtal på min telefon

Det är en släkting från långt härifrån

Har levt mer än halva sitt liv i krig

Men ingen här bryr sig om du inte är vit

Är det jag eller världen som blivit galen?

Fortsätter drömma fast jag är vaken

I slutet av dagen är jag nog ba en

En förlorare

Som aldrig gav upp

Fast jag borde det

Jag har alltid hållt det hundra

Svårt tar en dag

Det omöjliga en vecka

Det är en vanesak

Jag har alltid hållt det hundra

Ser en bild av en vän som gav upp

Han var så fin när han andades luft

Förlorade mig själv i saknaden

Men fick ändå vakna idag igen

Allt jag har är min kropp och mitt ord

Vad vet jag det är kanske nått i mitt blod

De säljer sig själva för ingenting

Blir ändå någon som ingen minns

Är det jag eller världen som blivit galen

Fortsätter drömma fast jag är vaken

I slutet av dagen är jag nog ba en

En förlorare som aldrig gav upp

Fast jag borde det

Jag har alltid hållt det hundra

Svårt tar en dag det omöjliga en vecka

Det är en vanesak

Jag har alltid hållt det hundra

Från ett DJ-bord

På en Kinakrog

Varje litet ord

Jag har alltid hållt det hundra

Det här är en helt ny bok

Ingen sida två

Du kan lita på

Att jag alltid hållt det hundra