Nånting Måste Gå Sönder

Vi lägger ut å det känns som November

Bara döda öar, skarvar överallt

Rakt in i ett A-moll, rakt in i mig själv

Trädskelett som flinar åt oss, pekar rakt upp i den grå

himlen och det sjunger i kättingar som hänger därifrån

För alltid februari härifrån

Nånting måste gå sönder

Allting kommer med ett pris

Nånting måste gå sönder

Jag e ett levande bevis

Repet du håller i, d sitter fast här inuti

mitt bröst å du löser upp mig som ett nystan vid minsta gir

Du frågar om båten verkligen bär den här lasten

Såklart ljuger jag trots alla sprickor i plasten

Kall spik i våra tunna nackar, fyrarna blåses ut

jag e en flamma som vacklar

Havet hugger omkring oss, d e bara vatten

men jag e chanslös härute du e ensamt nödbloss i natten

Nånting måste gå sönder

Allting kommer med ett pris

Nånting måste gå sönder

Jag e ett levande bevis

Du har samlat

sten i flera år

Lärt mig allt om kvarts, granit å sparagmit

Dina fickor e fulla å mina e det med

Jag bär allting du ber mig, du vet jag bär dig med

Nånting

Nånting

Nånting

som jag

Nånting

Nånting

Nånting

som jag