Tårar och Nyponbuskar

Tårar grämelse nyponbuskar allra synnast om mig

En ensam man med en gitarr, Ingen vill lyssna på mig

Förr var vi stora ingjöt respekt, nu lyssnar ingen på oss

Tårar faller likt duggregn mot marken

Alla har tröttnat på oss

Jag är ingen Patti Smith, Kim Mcauliffe, Joplin, Quatro eller Jett

Inför Siouxsie, Debbie och Styrene, finns ingen annan väg än reträtt

För en ensam man med en gitarr

Mitt hav av tankar så djupa att myror ej kräva en flytväst däri

Jag borde kanske hänga upp gitarren tacka och göra sorti - Män

Tycks oförmögna, kan inte avstå, jag kan inte låta bli

Att fingra på lyran och strö ord för vinden

Medan stäpplöparna drar förbi

Jag är ingen Rosalind Franklin eller Ada Lovelace och ingen Curie

Valentina Tereshkova eller Lise Meitner men önskar att jag kunde bli

Mer än en ensam man med en gitarr

Det finns allt för många som mig önskar likväl att jag hade en klon

Som orkar jaga en framtid och möta samtidens hånfulla ton

Att säga jag är en aning passe', det vore att skräda sitt ord

När jag lägger en fras om välfärdens förfall

På flosklernas dukade bord

Jag är ingen Luxemburg eller Goldman och knappast någon Valerie

Här kan inte anas nåt av Solanas rebelliska raseri

Blott en ensam man med en gitarr

Det jag gör ger ingen skivbolagsdirektör

Orgasmer och vilja att smörja sitt krås

Dom vill ha mer diversifierade bufféer indränkta i grönpepparsås

Aldrig en ensam man med en gitarr