Liv på Mars?

Det är grått, det är sent och tyst

För en flicka som ingen kysst

Sen en gryning för länge sen

Ingen vet när det händer igen

Nu går hon genom stan, stannar så

Och hon köper biljett, en blå

Till det landet där drömmar väcks

Ljuset på biografen släcks

Men den filmen är seg och trist

Som den var när hon såg den sist

Hon kan varje sen utantill

Ser hjältinnan som kysser sin

Hjälte, tårarna som rinner

Stelnar i en stumps sista bild

En sån fruktansvärd film

Hon går genom

Staden, tittar upp mot rymden

Raden utav bleka stjärnors ljus

Som står högt över mörka hus

Finns det liv på Mars?

Och från ett glömskans kalejdoskop

Helt utan saknad och enslig gråt

Går hon sakta, så sakta hem

Till sin vardag, nio till fem

Som en skepnad bland många fler

Men blir det aldrig nånting mer

Någonting riktigt rart och snällt

Som i den dröm som gavs i kväll

Men den filmen är seg och trist

Som den var när hon såg den sist

Hon kan varje sen utantill

Ser hjältinnan som kysser sin

Hjälte, tårarna som rinner

Stelnar i en stumps sista bild

En sån fruktansvärd film

Hon går genom

Staden, tittar upp mot rymden

Raden utav bleka stjärnors ljus

Som står högt över mörka hus

Finns det liv på Mars?