Frestaren

Och i natt kan jag giva dig allt vad du vill All världen, önskar du mer? Om du blott får min ondska en enda gång På ödmjuka knän faller ner Du skall bliva som jag, som urberget hård Med en panna, fast som metall Du skall slå de svaga och le åt blod Och själv vara liknöjd och kall Du skall vandra i vildmark och finna din väg Genom nödens bittraste höst När du frågar skall mörkret giva dig svar Och i gröt må du hava din tröst Du skall svika din kvinna för nöjet blott Och din vän för silver och gull Och din bror skall du hata för hatet självt Och en fattig får trasornas skull Du skall vandra i vildmark och finna din väg Genom nödens bittraste höst När du frågar skall mörkret giva dig svar Och i gröt må du hava din tröst Allt detta blev talat en ondskans kväll När synden var röd som blod Allt detta har djävulen lovat mig Men det fattas mig kraft och mod Du skall vandra i vildmark och finna din väg Genom nödens bittraste höst När du frågar skall mörkret giva dig svar Och i gröt må du hava din tröst